emmabrandt.webblogg.se
Distans betyder så jävla lite när någon betyder mycket.
Den här gången känns det rätt, så jäkla rätt.
Det får bära eller brista, men jag tycker om honom.

Igårkväll tog jag, Lotta och Nathalie en springtur upp för skidbacken på Frösön, det tog oss tolv minuter upp, vi sprang, pausa, sprang pausa och så vidare. Sen åkte jag hem, duschade och sen så kom Robin och hämtade mig för att skjutsa in mig till stan, jag gick till Lotta och kikade på idol sen så kom Viktor, så vi var hos Lotta ett tag sen for vi hem till mig och sov, vi somnade på en gång nästan, vaknade kvart över elva av att jag får två sms av en klasskompis att vi skulle sluta tidigt idag, och så somnar vi om, då ringer min telefonjäkel klockan tolv, ett nummer jag inte hade så jag svarade, det var någon Erik som hade ringt fel.... Suck.. Irritersamt kan man säga, och jag tyckte så synd om Viktor för han är sjuk, så det är ju skönt för han att sova men så blev han väckt av min telefon.. Så imorse när han for hem blev det lika ensamt som det alltid är annars, sjukt ensamt. 
Imorgon åker jag till Norge, för att spendera hela helgen där, för på söndag ska fasters lilla prinsessa döpas, Amanda. Det ska bli mysigt att träffa alla mina syskonbarn igen, det var så länge sen..

Ikväll har jag även jobbat, jag blev inringd så jag jobbade mellan 16-21.. Och nu är det äntligen dags att sova. 
Puss och godnatt 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress